Be happy, don`t worry

Under hela min uppväxt var jag alltid sparsam när det kom till att skaffa nya vänner. Jag var väldigt noggrann med att "välja" mina vänner baserat på hur väl de passade in på de krav jag hade. Även om jag i bakhuvudet tänkte såhär så stoppade detta inte mig att umgås med många och ha kul.

Efter gymnasiet började jag stegvis isolera mig från de vänner som jag kanske en gång trodde jag inte kunde leva utan. De tankar jag hade haft sedan liten började sakta men säkert krypa fram och fick mig att tänka om ifall dessa så kallade vänner verkligen var bra för mig, ifall vi hade något gemensamt, ifall det skadade mitt rykte att kalla dem mina vänner osv. Vartenda sak mina vänner gjorde kunde jag sitta och analysera för att se ifall det var en sak eller egenskap som jag ville att min vän skulle ha.

Nu idag sitter jag här och tänker usch vilken tråkig dag. Jag loggar in på msn och ser att det ser ut som jag hade tänkt mig. Ingen är inne, kanske inte märkligt då jag knappt har kvar någon på min kontakt lista. Jag kollar igenom min telefon och kommer inte på någon att ringa. Mina två närmaste och kanske t.o.m enda vänner är upptagna, så var lämnar det mig?

Det jag vill komma fram till är att det spelar ingen roll ifall din vän är för något och du är emot eller ifall din vän är promiskuös och du är på gränsen till en nunna. Det viktiga är hur din vän får dig att känna när ni är tillsammans. Är du lycklig i ditt vänskap bortsett från vad andra tycker och tänker? Om ja, då är det, det enda som betyder något.

Det viktiga är att man ska vara lycklig så isolera dig inte pga av vad andra säger och för guds skull tänk inte så himla mycket!

Be happy, don`t worry!